http://matildastillvaro.blogspot.com/

Jag förstår mig inte på min blogg. Därför är det inte roligt att skriva. Bloggen ändrar utseende lite hur som helst och jag förstår inte ens hur jag ska fixa till den. Än mindre har jag lust att lägga tid på det.

Men. Det är en stor dag imorgon. Stig Björkholm flyttar in till oss och jag försöker fundera vad en kirremirre behöver. Mat, låda och sand. Vad mer? Jag vill ju att Stig ska känna sig välkommen.

Idag: Astas ettårskontroll. Hon kommer med största sannolikhet att briljera.

de där som har en åttamånaders bebis och lägger barnet framför teven med pippi långstrump på. för barn ska ju titta på pippi. eller vad som helst som är astrid lindgren. och sen skriver man på facebook att man sitter och tittar på pippi med sin bebis. alla är roliga på sitt sätt.

En, möjligen två, dagar efter att jag så nöjd konstaterade att vi kunde ha tomater på bordet igen, händer följande: Astrid klättrar upp på bordet (hon ÄR en baddare på att klättra) för första gången och biter i en tomat.

Suck it!

måla golv  i allrummet på övre våningen ett varv – check!

nu sitter vi i köket, äter glass och väntar på att få gå upp och måla varv två. hoppeligen det sista varvet. det blir en sen timma (halv tolv får vi måla varv två), men det är det värt. jag tycker det är alldeles fantastiskt att kunna göra ett golv klart under en enda kväll/ natt.
nu hoppas vi innerligt att edith inte kommer att vilja gå på toaletten under natten, för vi kan inte gå in till rummet för att hjälpa henne. (hon fick lite mindre välling än vanligt.)

jag känner mig lite som en ny människa. (tänk joey: ”i can already feel myself changing”) tänk att få placera möbler där de ska vara! (de som varit på visit sedan vi flyttat in vet hur hemskt allrummet varit.)

och jag målat vitt vitt vitt överallt.
jag är motiverad och jag har en fantastisk självdisciplin.
tobias sågar till lister. det blir verkligen fint.

Efter ytterligare läsning kan jag ännu en gång konstatera att svenskar använder ordet ”känna” på ett märkligt sätt. Exempel: ”Hur känner ni med vita steg, nöts färgen bort efter ett tag?”. Hur känner man om färg nöts? blir ju frågan då.

Jag googlar ”renovera trappa med plastmatta”. Vi har en sån och den är verkligen förskräckligt ful. Den har inte blivit finare av allt spackel- och målarfärgsklott som trillat ner på den.

Kommentarer jag hittar när jag googlar om kommande trappjobb: ” Det var ett rent helvete att få bort allt.”,  ”En sjuhelsikes massa jobb…. som inte lockar….” och ”Bara man hittar rätt lösningsmedel så brukar det gå hyggligt våran trappa tog förstås minst 25 timmar att få fin”. Jag väljer att koncentrera mig på den där sista kommentaren.

Barnen sover. Jag har ätit snabblunch och ska måla lite nu.

vi kan ha tomater i en skål på bordet UTAN ATT EDITH BITER I VARJE TOMAT. glädjen känner inga gränser; vårt budskap om att inte bita i varje tomat har gått hem!
astrid är en baddare på att klättra, så det är bara en tidsfråga innan hon har sig upp på bordet.

kände mig tillfreds med livet när jag  stod och målade våra lister på bakgården idag.